Han fokuserade sedan på motivation att påverka (power motivation) dvs. om man tycker om att ha makt och finner tillfredsställelse i att påverka andra. Det visade sig dock att människors uttalade behov av makt stämde dåligt överens med deras faktiska beteende - ibland kanske det inte var socialt önskvärt eller lämpligt att utöva makt t ex.

McClelland och David Berlew började sedan träna människor i att påverka och deras beteenden kodades av oberoende bedömare och man fick då en inter-bedömar-reliabilitet på drygt .90. Roger Harrison, som intresserade sig för värderingar och ” self-directed behavior”, och Berlew och Harrison började skilja mellan positiv och negativ påverkan. De började också applicera modellen på ledarskap, då förmågan att som ledare kunna påverka andra är av avgörande betydelse. En första workshop gavs 1973. Berlew, Harrison och Earl Rose (som hade mycket erfarenhet av att arbeta med små grupper) bildade 1976 SMS (Situation Management Systems).

1978 publicerade SMS det första ledarskapsmaterialet i USA. Sedan kom modellen (i något reviderad form) även att appliceras på förhandling och spreds sedan till en mängd andra länder.

I Sverige introducerades materialet som ”Ledarskap 80”. Materialet har gradvis anpassats till svenska förhållanden och uppdaterats.

Källa: A Detailed History of the Positive Power and Influence Program.
Berit Roberts-Jones
Leg psykolog
Certiferad tränare